Fårhuset

Ännu en ny vecka säger vi hej till :-)

 v 36 är välkommen. 

Magen känns som om den sjunkit nu tycker jag. Tog en bild i morse och tycker nog att det ser ut så också. Bjuder på mig själv, superfixad som alltid ha ha men va fan det är ju så här jag ser ut. 

Bauhaus fick ett besök av oss idag, det sista till vedskjulet är inhandlat och det skedde utan allt för stora incidenter. Sen skulle vi försöka äta något och eftersom jag också var sugen på det fick barnen bestämma och då blev det såklart Mc donalds . Jag gick för att handla och baggen väntade med ungarna i bilen med släpet. Aldrig någonsin har jag varit med om att det varit så mycket folk på en mc donalds!! 

Väl framme så beställde jag happy

Meal till ungarna och bad om den rosa lilla älvan som leksak, visst sa de och på kartongen var det älvor men i låg det bilar!! Men det blev ju också bra och uppskattat eftersom de inte visste vad de missade. Älvor och rosa och glitter står ju som bekant högt i kurs här hemma. 

Lite komiskt med tanke på nyhetsrapporter idag om upprörd mamma som blev tillfrågad vilket kön barnet hade vid köp av happy meal. 

Det jag tänker är. Varför??? Alltså varför har man inte bara en variant och låter alla få samma? Måste ju vara smidigare. 

I morgon ska vi på roadtrip!

Det känns lite läskigt faktiskt, blev plötsligt så väldigt verkligt att han snart är här hos oss. Kändes lite praktiskt att bara ha kvar honom där inne. Men så klart är det väldigt spännande också. 

Det är en sån konstig känsla att veta att den  xx åker vi till sjukhuset och plockar ut lillebror. 

Känner mig redo och oförberedd på samma gång. Väskan halvpackad, alla kläder är i alla fall tvättade. Måste laga ett däck på vagnen bara så tror jag vi är klara sen. Nej just det en badbaljeinssts ska vi fixa också. 

I övrigt har det varit mycket bad i dagarna. Lammet är så duktig, tar riktiga armtag och simmar långa sträckor, med armpuffar såklart men ändå :-) 

Tussen är fortfarande helt orädd och bara slänger sig i, livsfarligt.

Vi har getinginvasion igen och måste ringa Anticimex idag, de har varit en gång men nu nytt bo. Min mamma är hyperalergisk annars kunde man kanske stå ut. 

Igår fick vi äntligen lite regn också :-) och åska, njöt .

www.minipuff.se

Ni vet den där reklamen när en stol står tom på klasskortet, när ett barn som ropas upp första skoldagen inte är där osv reklamen för barncancerfonden . Varje gång känner jag en liten klump i magen samtidigt en känsla av lättnad att det gäller inte mig och mina barn. Men det är ju just det som är så läskigt, det kan drabba vem som helst när som helst!!

En fantastisk liten kille på vårt dagis kämpar, ja hela hans familj kämpar såklart. Deras liv och verklighet  vändes upp och ner på ett ögonblick. Nu samlar de pengar till barncancerfonden, gå in och kika och kanske hittar du något att köpa. Varje krona gör faktiskt skillnad!

www.minipuff.se

Nu ska vi göra en termos kaffe, mackor och packa badväskan för att ta oss ner till sjön. Det har varit rekordmånga människor där flera dagar nu, hoppas varje dag att de alla ska ha tänkt att de åker ngn annan stans på grund av alla folk. Men men det är ju en fri värld.

I morgon ska jag på lunch med tanterna mina, vi är ett gäng som hängt ihop i lite olika konstellationer rätt många år nu. Det ska bli så roligt. Vi är väldigt olika allihopa och samtidigt lika. Det är en hög man kan va sig själv med, sånt gillar jag. 

Tyvärr ska det bli varmt även i morgon men det får gå i alla fall. 

Så varmt så det är sjukt. Ligger inne nu framför fläkten, är ju bara 27 grader inne men ute är det ännu värre. 

Har inte skrivit så mycket om det men foglossningen har varit så bra sista v har gått utan kryckor kunnat lyfta och leka med tussen i vattnet osv .sntagligen har dock glädjen över att kunna röra sig gjort att jag överansträngt mig lite har riktigtont nu. Hoppas det vänder snart igen . 

Nätterna är riktigt jobbiga men så är det ju för många i värmen. Värst är att vända på sig och att jag får kramp i vaderna. 

Googlade och blev nöjd med betydelsen oxå :-) vis och ledare. 

Mindre än tio personer heter det i Sverige och det känns ju lite kul. 

Ny vikt

Gigantisk mage

Men sen var det dags för läggning och ja nu är jag redo att flytta ut i en koja i skogen!!! Skyller på värmen. 

Alltså jag kan inte ens sitta normalt längre, magen är så jäkla stor så det i och tar emot överallt. Så jäkla trött på att vara gravid nu. 

Har avklarat ett rätt ansträngande besök och är återigen själva hemma :-) 

Det gick bra hos bm, alla värden ok. Han är inte fixerad och ligger inte med huvet neråt. Eftersom det blir planerat snitt ( akut om det skulle starta före planerat ) så spelar det egentligen ingen större roll hur han ligger där inne. Men jag trodde nog han sjunkit eftersom fogarna är så mycket bättre. 

Frågade hur de gör om moderkakan liksom sitter där de ska snitta, de ska ju om det blir som tänkt skära i samma snitt som tidigare. Min bm sa att de försöker undvika att skära i moderkakan då det ger stora blödningar, de kommer kolla med ultra innan de sätter igång. Känner mig inte nervös för det var mest bara nyfiken. 

Idag var jag en sväng på ett köpcenter med barnen och mamma, var tvungen att köpa djupa tallrikar för de hade liksom tagit slut. Hittade jättefina med turkosa blommor, ska fota senare. Vill ha dem i flata med men vi har flata så det kändes onödigt. 

Men i alla fall så gick "utflykten" rätt bra fram tills det var dags för toabesök. In med båda ungarna och mamma i "amningsrummet" det är ett stort rum där det också finns en toalett med två toastolar bredvid varandra vilket lammet tycker är kul. Inga kiss eller bajsolyckor men en ångestattack!! För i en fotölj sitter en mamma och ammar sin lilla lilla femveckors bebis och den var så pytteliten, hon var så uppslukad och samtidigt lugn. Hennes man satt brevid och servade med en flaska dricka de var liksom helt fullt sysselsatta med detta lilla mirakel . Jag ville bara gråta !! Hur i helvete rent ut sagt ska jag få ihop det , hur ska jag kunna amma om inte baggen är hemma? 

Att sitta still typ 30 min när tussen och lammet röjer runt!!!! Alltså det går inte de hinner ju både riva huset och kanske skada sig.  Hur??? Ja jag förstår faktiskt inte.

Lammet berättade stolt att hennes mamma hade en bebis i magen och tittade nyfiket på bebisen. Tussen liksom kikade lite men blev som en sugpropp på min arm. 

När jag väl kom hem bröt jag ihop lite och grät ut hos baggen. Jag är rädd helt enkelt. Vet att det löser sig på något sätt men det är skrämmande . 

Minns samtidigt att jag tänkte liknande tankar när jag väntade tussen, att jag aldrig skulle kunna åka och handla med två barn osv och det har jag ju ändå gjort. 

Jag hoppas att jag liksom ska få ork och kraft att ro detta i land utan allt för många grundstötar. 

Morgonvikten 122,4kg med tanke på att det är onyttigheter varje dag så är jag väldigt nöjd med att det inte är värre siffror.  Märker nu att jag äter mindre men oftare, finns liksom inte så mycket plats. 

Har inte skrivit så mycket om det, rädd att det ska förändras då men i ca 1-1,5 v har fogarna varit väldigt mycket bättre. Jag har inte behövt kryckorna i samma utsträckning och inte tagit full dos medicin på hela tiden. Fortfarande medicin varje dag och utan bältet går det inte men är väldigt glad för de dagar jag fått. 

Nu har det dock kommit tillbaka en del men det kan ju ändras igen. I natt fick jag lite panik då jag fick rejäl  mensvärk som liksom inte gav med sig. Plötsligt slog det mig att lillebror kan ju bestämma sig för att titta ut tidigare!!!

Måste bädda sängen idag och nu på morgonen har jag och lammet sorterat bebiskläder som ska tvättas under dagen. 

Skrivit lista till bb väska och ska skriva ner instruktioner till mormor hur barnen vill ha det :-)

Känns plötsligt som om det är dags snart .

Det första som hände var dock att magen sparkade bakut och jag höll bokstavligen på att skita på mig. Som tur är finns det ett dass och som tur var lydde båda barnen när jag med bestämd smått panikfylld röst sa- nu ska ni följa med på en gång annars bajsar mamma på sig!! Vi hann och det gick bra :-) ha ha men liksom skönt att vi var ensamma. 

Vedskjulet går framåt men det är såklart tufft med värmen. 

Graviditet 1 viktuppgång 38 kg , 

128 kg på inskrivning förlossningen.

Graviditet 2 viktuppgång 30 kg , 

125 kg på inskrivning förlossningen.

Hittills plus 8 kg och väger 122 kg. 

Ja i många bloggar ska man ju gissa bebisens födelsevikt och jag kör väl på en sån jag med men jag lägger till gissa min inskrivningsvikt! Datum är ju ingen ide då det är planerat snitt :-)

Jag är 35 år, alltså då är man ju jättevuxen. 

Hade någon frågat mig när jag var typ 18 hur jag ville att livet skulle se ut när jag var 35 skulle jag nog sagt...rest i världen , vara gift, hus på landet och barn, ett bra jobb. Och jo så är det ju, jag lever i min dröm men vägen hit var allt annat än rak och självklar. 

Jag träffade inte min Bagge förens jag var 25 år och hade då nästan gett upp hoppet lite. Men när han väl klev in i mitt liv så visste jag att det var han, det var han som var min själsfrände. I tio år har vi nu delat allt och jag är lika säker nu som då i själ och hjärta att det är vi för evigt. Det är en fantastisk känsla.

Vi reste tillsammans , vi gifte oss och vi drömde om barn redan tidigt i förhållandet. Det var en tuff resa för oss att tillslut lyckas bli föräldrar. En resa som varade under många svåra år, en resa jag valt att inte blogga om. Men nu är de här Lammet och Tussen, våra fantastiska flickor värda allt och snart kommer livets största överraskning hittills, lillebror Ludde. 

Vi bor i vårt hus på landet och även om det finns mycket jag önskar mig rent ekonomiskt och materiellt så är jag väldigt nöjd. Försöker att bara vara här och nu, att ta tillvara på det som är bra. 

Om tio år till...

Barnen 10,11 och 13, jag 45. Självklart Baggen vid min sida och förhoppningsvis betar vi av dröm efter dröm gemensamt. Badrum, tvättstuga, resa, nytt staket, bastu ....vi får väl se. 

Var till Willys en sväng och handlade lite och en sväng till Jysk för att köpa vaxduk. De hade inte så många men en vit med rosor och fjärilar i pastelliga färger som var ok men så fick lammet bestämma och då blev det lite mer färg .  

Älskar nitpistolen och blev lite galen, ville liksom bara nita mer och mer :-) 

Pallen till studsmattan, barnens bord, stora bordet, en pianopall och det finns fortfarande duk kvar :-)

Jysk 40kr metern ett riktigt fynd :-)

Köpte babysitter på loppis oxå så nu tror jag vi har allt till Luddes ankomst, bara en sån insats till baljan vid bad saknas men det säljs ju hela tiden på loppis för typ 50kr :-)

Vagnen tvättade jag klart igår så den är redo 300kr på loppis :-) älskar återbruk!

Ungarna samlade dödssniglar i morse och förflyttade dem till kohagen ;-) de är mina vänner mamma säger Lammet. 

Alltså denna invasion av äckliga slemmiga mördarsniglar, förra året tror jag vi hitta och dödade kanske max tio på hela sommaren. I år ja bara i morse på väg till bilen halshögg jag tio stycken!!! Känns som en skräckfilm typ, de tar ju över hela världen.

Jag har sagt att jag inte ska ta kampen mot dem i trädgården då jag tror att det är rätt hopplöst men alltså lite får man ju rensa så att man kan gå på uppfarten. Tydligen ger regnet dem näring och kraft, bläää.

 

En annan sak jag tänk på är vad konstigt det är att inte bebisar i magen far illa av att ligga upp och ner, så fort de kommer ut så kan man ju inte hålla dem upp och ner längre...konstigt. Baggen säger att det har med att göra att de ligger i vatten och så är det väl antagligen men i alla fall.

 

Sen har jag börjat nojja lite över snittet, tänker på allt som kan gå tokigt och liksom inser att snart är det dags. Men försöker känna lugnet.

 

 

Vikten fullkomligt skjuter i taket och jag får lite ångest men gör inget åt det som vanligt. fantiserar mest om hur nyttigt jag ska äta och hur mycket jag ska motionera när jag väl är ogravid och läkt. Men det lär väl gå över.

 

Sista dagisdagen idag och på måndag är första semesterdagen. Fem veckors underbar ledighet och jag både längtar och bävar lite. Är lite nervös att orken ska tryta och barna va i sitt esse och liksom att livet ska bli jäkligt jobbigt, irriterat och inte mysigt. Jag hoppas att vår plan att inte göra särskilt mycket mer än att ta en dag i taget kommer att hjälpa. Vi har sagt att vi efter väder och ork ska göra småutflykter utifrån barnens behov. Alltså åka till grannstaden och köpa en glass och gunga lite i en lekpark tex, matsäck i trädgården osv inga nöjesfält, djurparker eller annat stohej...förhoppningsvis blir det lite lek med några dagiskompisar också :-)

 

Är väldigt sugen på High Chaparall men det är för att jag har någon sorts romantisk bild av det från barndomen  och det är liksom bara att inse att även om jag känner mig något bättre vissa dagar så är det att utmana ödet att göra sånna utflykter.

 

 

Shoppat lite också...

Något sånt här skulle jag vilja göra sen