Fårhuset

Jag har inte gått ner 20 men jag tar ett kg i taget på vägen dit

Kämpar vidare

Vi har koja som sommarprojekt, hela Fam involverad och det blir såååå bra. Idag ska turcose färg inhandlas då barnen fick bestämma färg på insidan. De ville helst ha regnbågen som utsida men jag backade på det.

4 v kvar till Mallorca.

Äter ruskigt dåligt och vikten är därefter...

Är på tredje veckan med min muskelbristning i vaden, hoppade ner från en bänk, gått utan kryckor 1 v men lindar varje dag. Blir bättre men styrkan och kraften är inte där ännu. 

Verkligheten överträffar verkligen min skiss.

Vad jag vet är att jag väl vid vattnet inte bryr mig för fem öre har fullt upp med att hålls koll på kidsen. 

Men senaste 5-6 åren har jag haft baddräkt och trivts i det. Nu var jag dock lite sugen på en bikini!!!!! Varför blir man sugen på att köpa sig en bikini?? För att få lite färg på magen !?!

Alltså jag klev in i provsutten med 8 olika bikini, herregud säger jag bara. Min rygg har liksom en mjuk vaddering där även rätt storlek sjunker in och gör att det inte ser kul ut. Mina bröst är liksom stora, tydligen g kupa minst då f kupa mer va som bröstvårte döljare.

Jag kom inte ens till bikinibyxor. Jag va liksom inte ledsen utan mer insiktsfull.  Jag är inte bekväm i en mindre bikini. Är mer bekväm naken men det blir så pinsamt för ungarna.

Väl hemma klickade jag mig in på bonprix och vips hade jag beställt 4 tankinis och två baddräkter.... Så skönt med baddräkt på ett sätt samtidigt lite blött på magen typ 😂😂.

Jag har en baddräkt som duger men den börjar bli välan slapp i resåren i rumpdelrn, fladdrar nästintill. Återkommer när leveransen dimper ner 😃🏖.

Och nja går inget vidare med nyttigheter men snart så ska det nog bli ordning påt!!

Byter vissa mål mot Shake och äter nyttig middag med ungarna.

Haft 70-årsfest för mamma och bilderna ljuger inte!!!! De bilder jag tar på mig själv däremot i rätt vinkel och med armen på lagom avstånd de ljuger!! Jösses så stor jag blivit, liksom störst tror jag.

Men men så är det, målen är ökad motion och rörlighet, mindre socker och mer ork. 

Vi har haft en långsiktig planering för detta vetat det i två år och haft en buffert på ca 18-20 tusen kronor. Det är nu 1000kr kvar av bufferten 😬. 

Slutet av juni kommer skatten och förhoppningsvis trillar baggens första lön in sista juli.

Vi kommer klara det men helskotta va det är svårt. Allt kostar pengar och väldigt mycket dessutom! 

Det är inte synd om oss på något sätt, vi lever fortfarande i lyx om man jämför med många familjer. Men planeringen så här på slutet va lite för optimistisk. Men nu är matlista inför v gjord och inköpslista.

På måndag nästa v ska hela familjen ta pass, tur att barnbidragen trillar in lagom tills dess. 

Äter skit och är lite ur lag på många sätt. Knopp och kropp känns lite i obalans, gamla spöken ligger och trycker på det undermedvetna.

På fredag ska jag och mina syskon fotograferas till mammas 70 års present, Ush och fy känns det.

Festen ska dessutom va här hemma och även om vi inte ska betala kalaset så måste det ju fixas och städas en del. Ca 35-40 gäster men många barn. Vädret måste vs ok annars blir det toktrångt. 

48 dagar kvar till semester 98 dagar kvar till Mallorca. 

Fyndade denna fantastiska gungstol på soptippen förra v skrapning och målning med utefärg väntar. 

Jobbade mån, tis, ons halva torsdag sen vab. Det är öronvärk och feber i kombination med hosta. Baggen är också däckad sedan tisdag förra v, febern ger sig inte och halsont. 

Jag själv är inte helt kry heller, inte sjuk men liksom inte helt frisk. 

Känner mig fock taggad att räta upp kosten igen 😃

Idag blir det bio om Tussen orkar och är feberfri. Ludde ska till mormor och baka bullar. 

Pular lite i trädgården och klurar på hur den ska förändras detta år. Har planterat lavendel runt flaggstången. Satt en honungsros vid spaljén och äntligen köpt en trollhassel och satt framför köksfönstret. Har velat och funderat så mycket på placering att det inte blivit av tidigare år... nu bara gjorde jag.

Jag har två buskar jag fick förra året som jag inte vet hur jag ska hantera, de ser grå och torra ut men bryter jag en gren är det grönt i. Vet inte om jag ska låta va, klippa ner eller toppklippa? 

Men det här med sjukdom eller med halsen. Dag 9 på antibiotika idag och igår började jag känna lite svagt i halsen igen, smärta alltså. Idag på morgonen riktigt rivigt men börjar släppa efter lite kaffe, känns så jobbigt. Alltså får jag en vända till vet jag inte vad jag gör. 

Tog mig äntligen iväg till pappa igår, han tar sig nu själv mellan rullstol och säng åt båda hållen, vilken lättnad. Men jäklar va han kämpar! Jag börjar ana att jag fått lite kämparanda av honom. Han ville oxå att vi skulle köpa med polly, chips, läsk , cigg och bananer....min diabetespappa 😬😂

Idag måste vårkläder uppdaterad/sorteras/inhandlas känner mig sååååå pepp. Sen är det köruppvisning i kyrkan.

Tänk om alla veckor såg ut så här på vågen 😃 minus all jävla feber och all smärta i halsen då. 

Nästan bra nu

I förra veckan va jag sjuk tisdag till fredag i feber och snorig. Lörd till måndag var Tussen febrig och jag ok. Vabbade mån och halva tisdag då vi hade planerat besök hos ögonläkare. Onsdagen började jag känna mig lite huttrig och öm i halsen på fm, kl 14:30 hade jag sån feberfrossa så jag övervägde att inte köra bil. Lite piller senare tog jag mig hem, på kvällen var halsen värre och febern hög, bestämde att det blir vårdcentral torsdag morgon för pencilin.

På vårdcentral trodde de halsböld och remiss till stora sjukhuset på en gång. Väl framme på sjukan snurrade världen lite, tur att de har ledstång utmed väggarna om vi säger så.  

Hemska hemska slangar i hals och näsa- ingen halsböld men kraftig halsfluss.

Blev inlagd med antibiotikadropp 2 doser, vätskedropp och dropp med alvedon. Kunde inte gå själv knappt och var såå sjukt risig. Urgullig sköterska, så himla fin. Som tur va fick jag åka hem på kvällen. Gårdagen var jobbig, riktigt jobbig men idag har det vänt. Kunnat äta och dricka lite så snart är jag på banan igen. Står nu i kö för att op bort halsmandlarna, sö skönt ska det bli.

Känner lite hopp ändå att det kommer sluta bra det här med jobb/sysselsättning. Har en plan som inte är perfekt men i det stora hela ger den mig andrum. Jag har dock ett dilemma och det är hur ärlig jag ska vara och hur tidigt i processen jag skall vara det. För mig är ärlighet så viktigt, att köra med raka kort är liksom jag, dolda agendor ger mig magknip. Dilemmat ligger i att ju tidigare jag delger min plan till min nuvarande arbgivare dessto längre framförhållning har de att anställa ngn ny men hur blir min tid som jag har kvar? Under mitt första år har jag endast 1 mån uppsägning men jag vill inte säga upp mig före den typ 5/7 enbart pga ekonomi. Men kan jag redan nu säga att jag tänker så? Maj och juni kommer innebära  en hel del planerande inför hösten, planer som involverar mig, men jag kommer  inte va kvar i höst! Känns falskt att planera då liksom, eftersom planerna såklart involverar kollegor.

Känner mig i en rävsax, många av arbuppgifterna handlar om långa relationer, att sakta bygga upp tillit och förtroende...ska jag ens påbörja detta? 

Jag önskar att jag kunde lyfta det med chefen men vet inte hur? Va är det värsta som kan hända? Blir ju så knas med allt... har mentorsamtal... vill ju inte. Jag har valt fel, detta är inte ett jobb för mig!! Jag vill jobba till  v 26 och sen ha sem och sen sluta. Kan jag vara en till gång från nu tills jag går? 

Hur fan ska jag göra??

Min plan är att jag gamla tanten ska plugga i höst😃, har sökt tre kurser så heltidsstudier. Upplägget är att jag från och med nu och till årsskiftet ska hitta och få det jobb som är rätt för mig. Jag vill ha tillbaka mitt gamla jobb.

Att veta vad som är vad, är svårt men ingenting känns riktigt bra.

Pappa är jättedålig, en stroke! 

Återkommer när jag hittar ratten.