!
Hamnar i det där att jag inte riktigt vet vilka som kikar in här, bara människor jag bjudit in i olika perioder i livet men osäkerheten får mig att tveka.
Sjukskriven 50% och stöd från Företagshälsan i form av läkarbesök och samtal.
Har varit på en första kartläggning och blivit genomgången. Jag har bara fina blodvärden, bra blodtryck och ingen diabetes. Men stress och ångestnivåerna är höga, riktigt höga. Kvalar inte in under depression vilket på något sätt känns bra.
Jag kämpar med att inte känns mig misslyckad, att inte prestera på högvarv. Jag försöker att inte vara effektiv, det går skapligt.
När jag kommer hem efter lunch somnar jag. På jobbet är jag.
Jag har gått från 16 till ca 3 ärenden och ska bara jobba med ett i taget ändå känns det lite mycket. Och om ett känns för mycket känns det rätt logiskt att 16 var det.
Morgonen är värst, precis när jag vaknar innan barnen vaknar. När barnen vaknar rullar det på av rutin och det är skönt. Sen när barnen är inlämnade på sina respektive ställen kommer nästa ångestvåg. Bilresan till jobbet är inte rolig men känns ändå nödvändig.
Jag är rädd! Rädd att saker ska ske som jag inte kan påverka. Jag är rädd att jag inte vet vad jag ska göra.
Jag vet alltid vad jag ska göra, har alltid en plan, nej fem planer för alla olika situationer som kan uppstå. Men nu vet jag inte, kan inte tänka.
Baggen tänker, han säger sov, ät, duscha och håller om mig.
Jag tar en dag i taget och då går ju tiden framåt.
Kommentarer
Postat av: Anonym
❤️❤️❤️
Postat av: Anonym
Åh!😔 Kramar till dig! ❤/ Sofia
Postat av: Anonym
Åh!😔 Kramar till dig! ❤/ Sofia
Trackback
