Fårhuset

Skrivflowet kommer över mig ibland men inte i den utsträckning jag har behov utav. Det går ju aldrig att planera sina dagar i detta jobb men på sista tiden har verkligen ingen dag ens varit 50% av vad jag tänkt.

Ligger efter i allt och släcker bara eldar. Gör hela tiden nya prioriteringsplaner och inför semestern checklistor. Men tiden krymper och listorna blir bara längre. Har ett ärende som jag har prio ett på. Ett ärende som berör mig på så många nivåer, igenkänning, rädsla, och så en oerhörd klump i magen över att verkligheten ibland ser ut som den gör. Jag hoppas det blir rätt, jag hoppas att mina beslut även om de gör ont nu på sikt gör det bättre.

Jag kommer inte hinna klart det jag tänkt innan semester, jag kommer inte hinna hälften av det jag tänkt. Alla människor kommer förhoppningsvis känna sig hörda och veta vad som sker men det är ju dokumentationen som halkar efter. Jag har förankrat hos chefer och fått till mig att jag ska prioritera så som jag tänkt. Jag har blivit tillsagd att vissa saker får vänta till augusti. Det känns inte bra!!! Jag gillar inte att vara sen.

Belastningen på jobbet är hög. Egentligen kanske inte så mycket högre än vad jag varit med om genom åren men livet är ju annorlunda nu. 3 barn tar tid och kraft, de SKA ta tid. Men jag känner att det går ut över dem att jag har mycket på jobbet. Jag känner att jag bara hastar omkring och allt blir  halvdant. Jag måste vara mer närvarande i det jag gör känner jag. Liksom 100% fokus barnen när jag är med dem och fokus jobb när jag är på jobb. 

Det ska bli mitt mål mer närvaro inte bara fysiskt utan också mentalt. 

Jag längtar till semestern för då ska jag släppa allt!