Dator

Sitter vid datorn för första gången på ja säkert 1 år och skriver ett inlägg.
 
Pratade med Baggen om operation igår lite grann, min fina fina Bagge. I övrigt tycker jag att det är lite spännande att detta ämne berör så mycket och är lite tabu. Det är känsligt att prata om.
 
Det finns många som är väldigt negativa till operation och det är nog jag också på ett sätt, jag tänker att det ska vara en sista utväg. Men sen tänker jag också att det kanske är bättre att göra det innan man går under eller vad man ska säga. Av de bloggar och erfarenheter jag tagit del av både där det blivit komplikationer i olika grad och inte så är en gemensam nämnare att ingen ångrar sig. Nästan alla uttrycker att de önskar de tagit beslutet tidigare.
 
Jag tänker också att det kanske är svårt att förstå eller liksom ta in att man överväger denna metod om man själv faktiskt inte är eller har varit fet. Nu snackar jag inte lite mullig med tio kilo att gå ner utan jag snackar om att faktiskt uppleva att kroppen begränsar. Jag vet att jag antagligen kan gå ner i vikt igen på egen hand, eller det är klart att jag kan. MEN kan jag hålla det?? Och för mig är det lite det en op skulle handla om, en ny chans.
 
Man kan väl säga att jag varit "smal" tre gånger i mitt liv
1- I 20 årsåldern med hjälp av viktväktarna fast inte helt ok då vi festade varenda helg
2- vid 27 och hemflytt från studieort, åt bra tränade 6 dagar i veckan ofta flera timmar. Var arbetslös.
3- Inför att bli gravid med Lammet med hjälp av ett kcal intag på mellan 800-1300 om dagen och träning flera dagar i veckan samt morgonpromenader på ca en timme varje dag.
 
Och nu ser mitt liv ut så här. Jag har tre barn 4 år, 2 år och 5 månader. Jag kommer med andra ord aldrig kunna ( vill inte prioritera så i alla fall) träna 6 dagar i veckan, gå en timmes promenad varje morgon. Jag kommer inte att kunna leva på en så strikt kost.
 
Jag har antagligen ca 4 år framför mig av dålig sömn, hämtningar och lämningar i sol och regn, vabbande, städning av hus, skötsel av trädgård, tvätten, matlagning till tre små barn osv osv. Jag menar inte på något sätt att jag vill byta bort mitt liv, men jag måste hitta en metod som får plats i mitt liv. Maten och träningen måste vara en del av min vardag. Och då känns det svårt.
 
Jag kämpar på, äter ok och håller mitt januarimål än så länge. Att inte äta kakor, godis och glass. Jag räknar inte kcal eller mäter på något sätt men jag känner att jag snart vill det. Kanske blir det februaris mål att börja hålla koll på kcal. Första dagarna skrev jag upp allt jag åt, det ska jag fortsätta med då det ger en bra översyn för mig.
 
oj oj på datorn var det lätt att skriva långt.
 
 
2015-01-14 @ 12:03:00 Allmänt Permalink

Kommentarer
Postat av: Linda

Operation har hjälpt många men det verkar inte vara utan ett pris som näringsbrist, konstant illamående med mera. Om jag var i din situation skulle jag velat utesluta allt annat innan. Som du skriver sömnbrist och träningsbrist kommer du ha i minst fyra år framåt men får du en komplikation från en operation kommer du ha den kvar mycket längre än så.

Har du testat lchf någon gång? Har du sökt hjälp för sockerberoende? Själv äter jag lchf numera, för mig är det inte för vikten men att äta lchf verkar ha hjälpt många med det. Jag äter lch för att jag mår fantastiskt bra på den kosten. Jag har med lchf fått bättre sömn, mer ork, minskat sötsug, bättre mage och jämnare humör. Jag blir kort och gott mycket snällare mot mina barn och andra i min omgivning med lchf. Jag äter liberal lchf där jag väljer borta snabba kolhydrater som bröd, pasta, potatis, ris men jag öser inte på extremt mycket fett på maten. Jag äter fullfettprodukter som håller mig mätt längre. Jag är mätt mellan måltiderna och inte sugen på allt sött. För mig är det också viktigt att jag har en livsstil som mina barn kan ärva. Jag vill att mina barn ska äta bra mat och ha en sund livsstil. Där man kanske unnar sig att äta godis vid speciella tillfällen och gör det med gott samvete,inte att dom får dåligt samvete kopplat till att äta eller inte. Vi köper till exempel hem godis, kakor och sådant till lördagar (ibland fredagar), vi har det inte hemma godis eller kakor annars. Mina barn har aldrig lärt dricka läsk. Saft får dom av mormor när dom är där. Vi serverar mjölk eller vatten hemma. Oj, jag blabbade ut mycket nu om barnen och jag vet inte vad ni har för riktlinjer där. Det är bara en viktig fråga för mig.

Men kontentan är, har du inte provat lchf så gör det gärna. Ge det tre månader och märker du ingen skillnad gå tillbaka och fundera vidare på en operation. Kostdoktorn har mycket bra information och inspiration på sin sida angående lchf.

kram Linda

Svar: Tack för långt och klokt svar :-) vet du senast igår tänkte jag på lchf och att ge det en rejäl chans,

Vill absolut inte ge barnen mina dåliga vanor i arv men är på god väg tyvärr.
Fårfrun

2015-01-26 @ 10:59:38
URL: http://lindaskrypin.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0