Fårhuset

Livet är en resa. En resa utan karta känns det som just nu. Vet inte riktigt vart jag är på väg, vart jag vill. Jag vet dock att baggen och lammet och ulltussen i magen är det viktigaste i livet.

Nu är det väl knappt någon som tittar in här längre vilket känns lite skönt eller hur ska lagförslags. Bloggen är ju anonym men väldigt många av mina vänner och vissa släktingar följer den och det gör att jag ändå väljer vad jag skriver.
Är nog en rätt djup person med ett stort behov av att ventilera, vända och vrida på mina tankar och det känner jag mig inte riktigt fri till här. Samtidigt ökar ventilationsbehovet och lusten att dela med sig minskar . Ett skrivet ord finns liksom kvar.

Det har varit otroligt roligt med denna blogg och jag kommer att ha kvar den i någon form men funderar samtidigt på att skapa en annan blogg för mina andra behov ... Vi får se.

Har redan börjat känna av fogarna men hoppas att det ska vända med hjälp av sjukgymnastik som jag börjar på torsdag. Anpassad vatten gympa, det ska bli skönt och jag ska verkligen försöka att prioritera det varje vecka och verkligen vara där i själ och hjärta.

Båda bilarna måste lagas för att inte körförbud ska infalla , bromsbelägg, bromsrör, lampor, bälte, vindrutetorkare, nytt däck osv.

Vikten tickar på uppåt, försöker undvika rent socker och äta frukt och grönt varje dag , tänker hela tiden att i morgon ska jag skärpa till mig.

Det är höst nu och det känns riktigt skönt, gillar hur luften känns hur det luktar. Gillar att gå ut och plocka lite äpplen purjolök och zucchini , gillar att inte svettas .

Nej nu ger jag mig för denna gång !