Lammet

Sover inte och jag känner mig som en zoombie...hon somnar men sen vaknar hon och är otröstlig, Gråter riktigt och är int enöjd förens man tänder lampan ger vatten och helst också går omkring med henne i famnen.
Jag hoppas att hon inte har ont ngn stans mitt lilla hjärta kanske är det mardrömmar. Det är så hemskt att se henne ledsen och inte veta vad hon menar. Hon liksom känns besvärad av något bökar om kring och vrider och vänder sig.Slänger både tutten och trasan i golvet och inget duger. Jag har smörjt henne med mjuk kräm om det är något som kliar och provat alla knep jag kan men hela natten höll hon på i perioder. Sen i morse pigg och glad när vi kom till dagis. Det är tredje natten nu även om de inte har varit på rad, trött trött blir man och lite orolig.

Igår gjorde jag världens fynd. i området där jag arbetar så renoverar de lekplatserna och så stog det sånna gunghästar uppställda i en hög, lite trasiga och lite avskavd färg men men. Jag ringde och frågade om de skulel slängas och om man i så fall fick ta hem en. Japp det var först till kvarn sa de, flera hade ringt. Sagt och gjort får jag med mig en kollega och brassar dit med bilen...vi såg nog rätt roliga ut när vi tog tag i varsin sida för att lyfta in den och den inte gick att rubba...den satt fast i typ ett 200 kg betongblock....
Blev så ledsen då jag varit på jakt efter en sådan länge...men hjärnan började jobba och jag kom på attme dhjälp av en bågfil borde jag kunna såga loss den från betongen...sökte kvartersvärd och jo visst hade han en såg jag kunde låna men sen kom han på att vi kunde prova med en slägga. Sagt och gjort han slog sönder betongen och in i bagaget åkte "gunggrejen". Mycket glad tacka som nu ska fila lite måla lite och gjuta fast den på lämplig pålats i trädgården :-)

Det är en sån variant fast inte alls så fin ...







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0