Ofta hör jag mig själv säga till personer jag vägleder: ”Det är viktigt att de tankar och känslor du har om dig själv är likvärdiga med hur du tänker och känner inför en riktigt god vän. Samma respekt och kärlek du hyser för en vän behöver du ha inför dig själv.” Det är alldeles för vanligt att vi går runt och önskar att vi vore någon annan och ödslar tid på att tänka tankar som börjar med: Om jag bara …

Vi måste sluta med att slå på oss själva och betrakta oss som odugliga

– kan vi inte helt enkelt bara komma överens om att det är omodernt att hacka på sig själv?

Att slå på sig själv är alltså bara dumt och onödigt. Däremot är det viktigt att ta ansvar för våra misstag, annars blir vi offer. Vi är ansvariga redan för våra tankar, våra tankar blir ju så småningom handlingar och våra handlingar utgör en stor del av våra liv. Det är därför viktigt att ta på sig ansvaret när man agerat fel. Det gör man genom att be om ursäkt och ställa tillrätta så fort som möjligt. Det räcker långt ifrån alltid med att bara säga förlåt. Ett förlåt utan en förändring betyder ju faktiskt ingenting. Tyvärr är heller inte insikten om att jag agerat fel detsamma som att jag har förändrat mig eller bett om ursäkt. Det är förändringen i sig som är det viktiga. Ofta påstår människor att de har förändrats, men det kan de bara bevisa genom att handla annorlunda än förr. Detta kan låta präktigt men det är så det ligger till. Det är inte ett nederlag att be om ursäkt och erkänna sina misstag. Det är tvärtom modigt och ansvarsfullt.

Men det är inte bara andra vi behöver bli förlåtna av för misstag vi begått. Vi måste också förlåta oss själva. För många är detta det allra svåraste. Men vill vi höja vår självrespekt är det nödvändigt att vi förlåter oss själva för saker vi gjort, annars står en massa skuld och skam i vägen för vår personliga utveckling.