Fredagsfodret
Rökte inget igår och ska inte röka idag heller, tror dock at jag mår lit eilla av plåstrena, de kanske är för starka, ska bara ta ett halvt i morgon. Ska försöka hinna handla på lunchen så jag kommer fort hem till de mina, längtar redan efter dem.
Känner mig lite nere, tankar som snurrar och olika alternativ spelas upp i mitt huvud hela tiden alla med olyckliga slut. Har någon nära som är sjuk som jag vill ska vara frisk. Plötsligt känns det oviktigt vad jag väger och äter samtidigt som jag vill nå mitt mål. Men när man sätter saker i perspektiv till varandra så frågar man sig ibland vad som är viktigt här i livet.
Jag vill tatuera mig helst nästa vecka men det blir nog inte förens om kanske ett år, kan inte prioritera det ekonomiskt just nu. Har alltid tänkt att jag aldrig ska tatuera mina överarmar då de är nog "manliga" och grova som det är men jag tror jag tänkt om. Kanske blir det en halfsleef (tror det heter så).
Dagens foder
Frukost:Shake
Lunch:Shake
Middag:Köttfärssås spagetti broccoli
Mellanmål: rödvin :-) shake
Dagens motion :
Det tar på att jobba trots att det bara är 2 dagar i veckan än så länge känner mig lite trött.
Jag hade också en period när allt hände som jag tänkte sådär. Vad är viktigt o spelar det nån roll vilken siffra som står på vågen?! Men så kom jag fram till att även om siffran egentligen inte spelar så stor roll så mår jag i af bättre rent fysiskt när jag går ner i vikt o att det faktiskt gör det "andra" lite (med betoning på lite) bättre även om det är tungt! Stor kram till dej vännen!
Det där med tatueringen, jag kom på ett till bra själ till att vänta. Om tappar massa kilon från armarna kanske tatueringen byter form? Eller är jag ute och cyklar nu? :S Det blir ju så tvärt om iallafall, om man tatuerar sig och sen skaffar massa muskler. Då spricker tatueringen.
Hoppas du får något lyckorus snart! Det är frestande för alla när det börjar mörkna och du som dessutom slutar röka OCH försöker tappa vikt och äter bra och... Det tar mycket kraft med många projekt samtidigt. Men det är nog bara att stå ut :) Det kommer ju inte direkt vara så hela livet, som tur är! :) Och vi är ju många som stöttar dig :)