Fårhuset

Kampen mot stora stygga fetmavargen... Hamnar ofta i skymundan.. Livet på landet med tre små barn upptar all tid I min blogg vill jag vara anonym. Ni som känner mig var snäll och respektera detta. Kommentera gärna det är så roligt !

Vänder blad

Dags för en liten uppdatering kanske?! Vet ni bloggen känns mer och mer avlägsen, jag har haft den och använt den lite som en social grej, låter kanske sjukt men en del av er som läser ser jag som mina vänner. Vissa såklart som jag träffar även i verkligheten men sen är det ju även ett par av er som jag aldrig träffat som jag ändå känner mig nära. 

Jag tror att mitt behov av sociala kontakter på något sätt numera blir i det närmaste överstimulerat i och med det jobb jag har. Det är mycket kontakter hela tiden med samarbetspartners och klienter. Samtidigt har jag en ny arbetsgrupp att lära känna vilket känns väldigt roligt. 

Bloggen har också varit ett ventilationshål för mina tankar och känslor främst kring vikten kanske men även när det gäller andra händelser i livet. Det har som ni vet också bekymrat mig ibland att jag är lite osäker på hur anonym jag är, tankar har funnits på en helt anonym blogg som bara jag vet om att det är jag om ni förstår vad jag menar.

Bloggen har också varit ett sätt att hålla kontakten med några nära vänner, eller kontakt? Egentligen bara ett sätt att hålla dem informerade om hur det ser ut i mitt liv.

Jag känner att jag har ett stort behov av att ventilera många tankar och känslor utifrån vad jag stöter på i mitt arbete men det är nästan omöjligt då jag har sån sträng sekretess.

Så vad kvarstår då?

Jag startade bloggen för mer än fyra år sedan, mycket har hänt stort som smått, ibland har jag skrivit mycket och ibland mindre. Syftet har alltid varit att det ska ge mig något positivt och det ska vara kravlöst. 

Jag kommer inte att stänga bloggen, jag kommer inte att uppdatera varje dag, kanske inte ens varje vecka, kanske aldrig mer även om det inte är troligt.

Kära vänner vi ses i verkliga livet eller i kommentarsfälten hos er.

Jag säger på återseende…

Gör det som känns bäst för Dig. Jag tycker i alla fall massor om att läsa Din blogg. Fin mix av allt och mycket jordnära. Va rädd om Dig och Din fina familj. Varm kram Anna

Jag saknar dig, redan! ☺️
Hoppas livet är bra, skriv när du orkar och vill - inte för att du måste! Jag väntar! ❤️